Bergdala Spinnhus


Att läsa äldre vävlitteratur

Äldre vävlitteratur använder inte sällan ett språk som vi inte känner igen – eller i alla fall inte kan tyda exakt.

Ett exempel är Nina v Engeströms "Praktisk vävbok tillägnad den idoga Svenska kvinnan", 1:a uppl 1896 (också tillgänglig i faksimil från Bokförlaget Rediviva.
Redan på sidan 5 träffar man på en tabell som inte är alldeles lätt att förstå:

"       Om garn och väfskedar m. m.
En bundt bomullsgarn N:o 8 brukar innehålla 8 härfvor
[...]
En härfva bomullsgarn är omkring 720 meter = 1200 alnar (not 1) och räcker till ungefär 12 meter = 20 alnar, 1 pasman bredt. T. ex. om man skall ränna en väf 12 meter 30 pasman, kabba 30 härfvor. "

Att en härva bomullsgarn är 720 meter tyder på att man år 1896 använde samma engelska garnnumreringssystem i Sverige som vi gör nu (not 2).

Men hur mycket är en pasma?
Räknar man baklänges från 12-metersvarpen får man 60 trådar/pasma. (720/12 = 60). Den siffran finns också i "Ny väfbok II" (not 3) – men där påpekas att man i andra delar av landet räknar på 100 trådar.

På sidan 6 kommer nästa tillfälle att bli osäker:

"  Uppgift på de i vanliga fall brukliga skedar till olika nummer af bomullsgarn.

Till N:o   8 ........ 120 à 130 rör på 15 cm = 1 qvarter
  "    "   10 ........ 130 à 140
[...]
  "    "   26 ........ 200 ........ 2 ändar i hvarje rör.  "

För det första kan man konstatera att "2 ändar i hvarje rör" torde vara tillämpligt på samtliga garner: 120 rör på 15 cm blir, omräknat, 8 rör på en cm (eller 80/10). Erfarenhetsmässigt kan man säga att 8 tr/cm av ett enkelt bomullsgarn nr 8 (som i grovlek motsvarar ungefär 16/2) blir alldeles för glest, åtminstone om det skall vara till "slit-tyg" – 16 tr/cm känns bättre.

Sedan kan man fråga sig vad alla dessa skednummer motsvarar i moderna skedar – och, varför anges de på 15 cm = 1 qvarter?

En rimlig förklaring – dock ej bekräftad utan bara byggd på gissningar – är följande:

Före år 1878, då SI-systemet (det decimala måttsystemet med kg, m och sekund som grundenheter) genom lag infördes i Sverige, användes foten som längdmått. En "fot" var i Sverige 296,87 mm och delades upp i 12 tum ("verktum"). (Observera att en engelsk fot är 304,76 mm, alltså något längre än den svenska). 1 verktum delades i sin tur upp i mindre delar genom successiv halvering: 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32, 1/64 etc.

Vävskedar tillverkas traditionellt så att man virar en tråd eller ett snöre i spiral kring skedens båda längsgående spröt och sedan sätter in en "tand" (lamell), slår snöret ett varv runt igen, nästa tand osv tills skeden är färdig.

Låt oss nu anta att snörena som användes som distanser tillverkades i olika standardiserade tjocklekar och definierades av sin diameter. Då innebär det, att delningen mellan lamellerna i skeden skulle komma att – standardmässigt – vara 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32, 1/64 ... tum. Till dessa mått har man antagligen även lagt 1/12 och dess multipler, eftersom 12 är en enkel och praktisk bas i beräkningar.

Som mått på finheten i vävskedar förefaller det som om man har använt sig av antalet rör/halv fot, dvs antalet rör/6 tum. (Måttet 6 tum kallades också qvarter.) Detta sätt att ange finheten kan jämföras med hur maskvidden i nät och vävd filter- eller siktduk i vissa länder alltjämt anges genom att antalet maskor per tum ("mesh") anges som mått istället för maskans verkliga vidd. Så till exempel anger måttet "200 mesh" att en given siktduk har 200 maskor per tum.

Så låt oss se vad detta leder till:

Delning Antal rör/6 tum      
1/2 12
1/4 24
1/8 48
1/12 72
1/16 96
1/24 144
1/32 192
1/48 288
1/64 384
Omkring mitten av 1800-talet infördes en parallell indelning av tummåttet, rimligen som en förberedelse inför decimalsystemets införande, nämligen en decimalindelning. Det innebar att en tum indelades i 10 delar. Så låt oss hypotetiskt införa även en indelning i 1/10, 1/20, 1/30 och 1/40 tum i tabellen:
Gammal delning Decimal delning Antal rör/6 tum  
1/2 12
1/4 24
1/8 48
1/10 60
1/12 72
1/16 96
1/20 120
1/24 144
1/30 180
1/32 192
1/48 288
1/64 384
Stegen mellan de olika tätheterna blir, med denna indelning, väl stora, och det är rimligt att tänka sig att man har tvingats införa mellansteg:
Gammal delning Decimal delning Mellansteg Antal rör/6 tum
1/2 12
1/4 24
1/6 36
1/8 48
1/9 54
1/10 60
1/11 66
1/12 72
1/14 84
1/16 96
1/18 108
1/20 120
1/22 136
1/24 144
1/28 168
1/30 180
1/32 192
1/48 288
1/64 384

 
Vi finner alltså att de flesta tätheter som anges i texten enkelt kan förklaras genom att vävskedarna tillverkats med snören som distanser, snören som tillverkats med bestämda diametrar angivna i de gamla tummåtten.
Några av de i texten nämnda tätheter stämmer inte med tabellen ovan – exempelvis 75, 82 eller 57 rör/15 cm. Dessa avvikelser kan enkelt förklaras om man konstaterar att precisionen i skedtillverkningen var helt beroende av precisionen i diametern hos de snören som användes som distanser och av hur hårt vävskedstillverkaren eller dennes assistenter "klämde ihop" skeden vid tillverkningen. En viss avvikelse från de mått – dvs det antal rör per 6 tum – som givits i tabellen måste därför anses rimligt. Det innebär alltså att en sked som i verkligheten uppvisar exempelvis 57 rör/6 tum troligen var tänkt att ha en delning av 1/9 tum per rör eller möjligen 1/10 tum/rör vilket skulle motsvara endera en 54-rörs sked eller en 60-rörs-sked. Vilken av dessa två som egentligen var tänkt kan man inte uttala sig om såhär i efterhand.

År 1878 infördes genom lag metersystemet i Sverige. Det är då högst förnuftigt att anta att man övergav den gamla indelningen med 12, 24, 36, 48, 54, 60, 66, 72, 84, 96 ... rör per 6 tum och istället övergick till 10, 20, 30, 40 ... rör per 6 tum. På detta vis fick man en enklare indelning med tätheter som tillräckligt nära överensstämde med den gamla serien.

Dessutom övergick man samtidigt från att ange antalet rör per 6 tum till att istället ange antalet rör/15 cm. Den nya serien stämde till stora delar överens med den gamla: 24 och 36 rör/6 tum ersattes med 30 rör/15 cm, 36 rör/6 tum ersattes med 40/15 cm, 48/6 tum ersattes med 50, 60 kvarstod oförändrat, 72 ersattes med 70...

Idag anger vi normalt antalet rör per 10 cm, och använder delningar på jämna 5- respektive 10-tal: 20/10, 25/10, 30/10, 35/10 osv.

Om vi räknar om tabellen på sidan 6, och anpassar siffrorna till moderna skedar, får vi alltså:

120/15 80/10 20 rör per tum  
130/15 85/10 (egentligen 86)
140/15 90 eller 95/10 (egentligen 93)
150/15 100/10 25
160/15 105/10 (egentligen 106) 28 (egentligen 27)
170/15 110/10 (egentligen 113) 28 (egentligen 29)
180/15 120/10
200/15 130 eller 140/10 (egentligen 133)
 
I länder där man fortfarande använder fot-systemet, t.ex. USA, anges antalet rör per en tum – den högra spalten anger de vanliga tum-skedarna.
 

Not 1

1 aln = 2 fot (svenska) = 0,5937 m = 23,4 engelska tum
tillbaka  

Not 2

I "Cotton Spinning: its development, principles and practice", Richard Marsden, Meb. Soc. Arts, Editor of "The Textile Manufacturer", published in London by George Bell and Sons, 3rd edition, 1888, kan vi på sid.329 läsa:
Counts of yarn. – The denomination of yarns in this and other countries where the English system prevails is obtained from the number of hanks of 840 yards each in the 1 lb Troy. Thus, of 20s. there are twenty hanks, or 30s. thirty hanks in 1 lb and similarly with other counts.

Cotton Yarn Measure.
54 inches = 1 thread (or circumference of wrap reel)
4320 inches = 80 threads = 1 lea
30,240 inches = 560 threads = 7 leas = 1 hank, or 840 yards.

tillbaka

 

Not 3

I "Ny väfbok II" från Östergötlands Läns Hemslöjdsförening, tryckt 1913, kan man läsa:
Numrering och beräkning af Bomullsgarner.
  För bomullsgarner användes engelsk numrering, där numret anger antalet pasmor à 840 "yards" som går på ett eng. lb. (1 yard = 0,914 m., 1 eng. lb = 0,453 kg).
  Vid fabrikerna förpackas bomullsgarnerna i bundtar, indelade i härfvor, pasmor och hank sålunda:
  En bundt enkelt garn innehåller 20 härfvor (= vred) = 10 eng. lb;
  Ett eng. lb = 2 härfvor innehåller så många pasmor som garnet har N:o.
  En pasma innehåller omkring 760 m. fördelade på 7 hank (= knäpp).
  Ex. N:o 10 har 10 pasmor på hvarje eng. lb = 100 p. pr bundt. N:o 15 har 15 p. pr lb = 150 p. pr bundt o. s. v. För medelfina tvinnade blekta garner beräknas garnets förkortning genom tvinningen till 5 %. För hårdare tvinnat garn beräknas omkring 10 %. En pasmas medellängd skulle då blifva 700 à 720 m. För oblekta garner något mindre.
  Sättet att beräkna garnåtgången till en väf äro mycket olika i olika provinser. I södra Sverige indelas varpens trådantal i "pasmor" eller "tal" = 60 tr., hvilket äfven är förhållandet i norra delen af vårt land. Följande uppgifter hafva lämnats från Rodenstamska skolan, Hudiksvall: "en pasma tvinnat bomullsgarn räcker till en m. lång väf, 10 pasmor bred (en pasma = 60 tr.) eller 10 m. lång väf, en pasma bred."
  I mellersta Sverige indelar man varptrådarne i "bund". Ett bund = 100 tr. "Så många pasmor, så många bund till hvar elfte aln", säger man i Västergötland och Småland.

tillbaka

Illustration: en "bunt" gammalt bomullsgarn visade sig innehålla 20... härvor?. Varje härva innehöll 7 delar om 60 varv, var del ca 720 m lång. Garnnummer är ej angivet, men förefaller som 20/2. - Mitt paket stämmer alltså bara delvis med beskrivningen ovan. Antingen "härva" eller "pasma" eller "hank" måste utgå...

en gammal "bunt"

innehöll 20 hörvor

med 7 pasmor à 760 m
  © Kerstin Fröberg 2009