Vi KronobergsVävare



  hem
  Styrelsen 2006, kontakt

  Januari '06
  Februari '06
  Årsmöte 20060311
  April '06
  Maj '06
  Juni '06
  Augusti '06
  September '06
  Oktober '06
  November '06

  Aktiviteter 2003
  Aktiviteter 2004
  Aktiviteter 2005

  Tema: TRASVÄVAR
  Tema: YLLE
 ; Tema: VÄXTMATERIAL
  Vävkalendern för 2005
  Gamla vävnotor
 ;Lisas vävar
  Rackelbindningar
  Kalas i bersån

  debatt

  Register
  Länkar

Eftersom det nya temat inom Riksföreningen skall vara "annorlunda växtmaterial" har jag läst i några böcker...

Ju nyare böckerna blir, desto fler klassifikationer finns det.
I sista utgåvan av Textila material skiljer Wiklund ut fem typer: bastfiber, bladfibrer, fröfiber, fruktfibrer och re-genererade fibrer (oftast cellulosa - trä som lösts upp med olika kemikalier och sedan återskapats som långa fibrer. Viskos är ett exempel.)

I den gamla boken Gagnväxter (1:a utgåva 1910) finns två typer: stam- (eller bast-)fibrer (dit man också räknar fibrer ur blad) och fröfibrer.
"De växter, som lämna fibermaterial av ett eller annat slag, äro synnerligen talrika; skulle alla medräknas, som på prov eller lokalt och i mindre skala använts eller för närvarande begagnas, torde antalet åtminstone närma sig ett halvt tusental, men som viktigare material för textilindustri, papperstillverkning och repslageri kan högst en tiondel av dessa komma i betraktande."

  • från stam och blad:
    • hampa ("äkta")
    • rami och andra nässelarter
    • jute
    • lind, alm
    • banan och banansläktingen Manilahampa
    • sisal och andra agavearter
    • många sorters palmer (till exempel rafia och Panamapalm)
    • bambu
  • från frön och frukter:
    • kokos
    • kapok
    • majs
  • För re-genererade material får man söka i andra böcker. Man kan finna bland andra:
    • papper
    • viskos (eller rayon)
    • "sojasilke" (som är tillverkat av resterna från tofu-tillverkning)
Det finns faktiskt färdiga garner att köpa av en hel del av dessa underliga (eller iallafall annorlunda) växter.
Inom vår egen förening har vi en garnförsäljare som har flera av dessa material: Elisabeth på Ehaus textil i Kosta. Hon säljer bl.a. garner av rami, papper och rayon.
På lite längre håll, men fortfarande i Sverige, finns bland andra:
Johanna Jeanssons Atelje har tyvärr ingen hemsida, men har både e-mail, johanna.atelje@telia.com och telefon 0321-33011. Hon säljer bl.a. banangarn, kokos, sisal och viskosbast.
Warp & Weft har garner av jute, sisal och hampa. Britt-Marie använde jutegarn till sin augustimatta i vår kalender.

En del av de grövre garnerna kan man hitta på andra ställen: hampsnöre, sisalgarner i varierande tjocklek, kanske också jutegarner kan man hitta i järnaffärer, i affärer som säljer båttillbehör mm. I vår kalender finns Eivors februarimatta med sisaltross i inslaget.

För bambugarn och sojasilke måste man gå utomlands - tex Habu textiles har bambugarn, SouthWest Trading säljer sojasilke.

Sedan har vi ju alla möjligheter att tillverka vårt eget garn.
Nästan alla växter har någon form av fibrer som kan utvinnas - mer eller mindre slitstarka, mer eller mindre lättutvunna.
Nässlor är ju en välkänd (aj!) inhemsk växt - behandlas ungefär som lin.

Vissa växter kan användas som de är - halm är ju välkänt, men också säv kan användas som den är. (Se till exempel Elsas junimatta i vår kalender)
Björkris har använts till bl.a. dörrmattor - och minns jag rätt har Mariana Eriksson vävt med kottar... Kan det vara i den senaste boken, Väv som aldrig förr, tro?

Fler böcker att läsa:
Wiklund: Textil materiallära
Kongbäck och Wingstrand: Väv i halm
Uddeholt: Nässlor : användbara till mycket mer än nässelsoppa
Jönsson och Simmons: Gagnväxter


www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg